Tangoafton i Umeå 8 nov 2017:
Det är bevingade ord som träffar mitt i prick när man hör Folke
Rubin berätta om tango och en tango DJ:s bravader.
Att italienarna skulle vara några av tangovärldens starkaste
dansare och tangofanstaster?! Att de var den största
befolkningsgruppen i Montevideo eller Buenos Aires i slutet av
1800-talet? Det hade i varje fall jag ingen aaaning om. Och att
tangon är en av de stora danserna i Italien än idag? I Bologna
t.ex. där vår medlem Folke styrt upp och spelat tango så ben
och ögon blöder.
Folke Rubin berättade om tangon när RTPK Umeå träffades i
Lottas pubkällare den 8 november med 13 kulturlystna. En
kulen höstkväll minsann; en kväll att samlas i källarvalven och
lyssna till het musik som hör heta danser till. Och heta blickar!
I tango bjuder man upp med ögonen, på distans. Två blickar
möts, ett par frågande ögonbryn, en jakande nick: Nu blir det
glödande dans! Ett hövligt bugande framför damen med ”Får
jag lov?” renderar rött kort, om man får tro Folke.
Han blev fångad på ett besök i Buenos Aires. Taxichauffören
sjöng tango för honom i bilen på väg nånstans och där låstes
hans öde vid denna sång-, musik- och dansform för 10 år sen.
Tango är egentligen sången – resten är bara takt och ton som
ackompanjemang. Nu är Folke ute och far minst en gång i
månaden ibland också utomlands för att DJ:a, alltså spela
tango hela kvällen och hålla alla par igång – och nöjda. Som
här i Bologna på Bomboncito.
De stora favoritlåtarna skrevs mellan 1920 och 1955. Det går
att få tag i en skrapfri shellackinspelad favorittango från 20-
talet överförd till CD eller modern vinyl via japanska
producenter, men det kostar nån tusenlapp per låt. Endera
väldigt åtråvärda eller väldigt liten efterfrågan av
penningstarka dansare, får man förmoda.
Vi som var med kollar på bibblan om det finns nåt att låna. Vi
kollar också Spotify och andra musiktjänster, för det finns
tango där också. Säkert spellistor från engagerade dansörer
och musikörer därtill.
Text: Tommy Engman Bild: Morgan Anderbom