LÖDÖSE medeltida stad vid Göta älv

Hur kan det komma sig att en betydande handelsstad växte fram vid Ljudaåns mynningar på 1000-talet? Det som numera är Lödöse och ligger vid Göta älv. Jo, det var Sveriges enda port mot väster då Norge hade Bohuslän och Danmark Halland. Älven var en flytande motorväg. Hit kom handelsmän från när och fjärran med vackra tyger, kryddor och tyskt öl. Från Lödöse skeppade varor av platsens hantverkare, präster och munkar. På 1200-talet öppnade den tyska handelsorganisationen Hansan filialer i Lödöse.

Ett dominikankloster grundades 1243 och senare ett hospital. Runt 1300 var staden som störst med ca 2.000 innevånare. Staden var ett politiskt maktcentrum, 2:a i storlek efter Stockholm och kungen och rikets råd vistades ofta här. År 1350 härjade pesten som ledde till ond, bråd död. För att skydda sig från smitta skulle man gå barfota varje fredag och fasta på vatten och bröd. Eller öl. 1368 eld-härjades staden.

År 1473 uppmanades Lödöseborna av regeringen att flytta och anlägga en ny stad vid Säveåns mynning – Götaholm, senare Nya Lödöse. Det motsvarar nuvarande stadsdelen Gamlestaden. 1646 förlorade det medeltida Lödöse sina stadsprivilegier.
Numera är hela Lödöse en fornlämning. Arkeologer har funnit över en halv million fynd här tack vare lerjorden, som bevarat föremålen så väl. Kulturlagret är 4,5 m och består av dåtidens sopor, som tydligen inte sorterades. Man har t.ex. hittat en korvpinne i trä från 1200-talet. Det var mäktigt att hålla den i sin hand.

Allt detta och mycket därtill fick vi veta genom en utomordentlig guide, Marie Schmidt. Hon kunde gärna fått hålla på i timmar. Lödöse museum ligger på dåvarande hospitalets plats och innehåller mycket sevärt. Man har funnit spelbräden, instrument och rester av olika hantverk som mynt-slagning, tegelframställning och kammakeri. Dåtidens sms färdades av kurirer och skrevs på benbitar på latin! Marie berättade också att på medeltiden fick man gifta sig med flickor när de var 8 år och de fick sängledas vid 10 års ålder.

Innan kaffet på våning 2 fick vi bese örtagården. Den var anlagd på uppbyggda odlingar med flätad pil runt om. Den ansågs vara en jordisk symbol av paradiset. Rosen var kopplad till jungfru Maria, som hade sin plats bland växterna. Där odlades nyttoörter av alla de slag samt blommor, som ansågs vara läkande och torkades i klostret och bereddes till mediciner.
Det var svårt att slita sig från denna historiska plats.
Text Sonja Lundström
Foto Göran Jemtsjö