Chalmerska Huset i Göteborg beställdes av William Chalmers, direktör för Ostindiska kompaniet tvärs över kanalen. Hans mångas resor till Kina hade gjort honom till en förmögen man men tyvärr fick han bara bo där 3 år – 1808-1811. Trots att han lär ha varit charmerande (talade t.ex. 5 språk), var han inte gift. Därför gick halva hans förmögenhet till hans 2 bröder och brorsbarn. Resten testamenterades till nuvarande Chalmers tekniska högskola (från början 9 elever, nu 12.000) och en sjukstuga på Sillgatan, som så småningom blev Sahlgrenska sjukhuset. Tyvärr satte brorsbarnen sprätt på pengarna och sålde av dyrbarheter från Fjärran Östern, som kinesiskt porslin och vackra Göteborgsmöbler. Huset har under åren återinretts och är delvis kulturminnesmärkt. Reparationer pågår varje år.
Carl Larsson, som var elev på Valands Konsthögskola och senare lärare där, bodde några år på palatset. Han skänkte 2 pampiga tavlor till huset. De ägs numera av SEB, som årligen inspekterar dem. Från början hängde de på 2 vanliga spikar. Numera är de fast förankrade och kameraövervakade. Huset har en brokig historia med många olika betydande män i Göteborgs societet boende där, såsom Ekman, Carnegie och Mannheimer. Även Skandinaviska Enskilda banken huserade här. De donerade år 2006 huset till Chalmers tekniska högskola vid bankens 150-årsjubileum. Vindsvåningen på 187 kvm är reserverad för rektorn på skolan.
Huset besöks årligen av ca 17.000 gäster. Här kan allmänheten hyra olika rum för fester, bröllop, konferenser eller en vanlig lunch. Vi åt en utmärkt brunch i den joniska matsalen Därefter följde visning av de praktfulla salarna i svit utåt S. Hamngatan. Lutningen på golvet var 47 cm från yttervägg till yttervägg. Den kringbyggda innergården lär ha hyst både häststall, hölider och vagnbodar. Vår utmärkte guide, intendent Daniel Rydståle, avslutade i bankvalvet med marmorgolv och kristallkronor. Där samlas ibland bankdirektörer och äter pytt i panna. På en julfest tog en dam av sig vigselringarna och la dem i ett fack, samt låste. Som tur var tog hon en bild på det och kunde dagen efter återfå ringarna.
Vi, som var där: fr vä Gunilla Flink, Kate Jemtsjö, Kerstin Sjöstrand Tysk, Daniel Rydståle, Bengt Johannesson, Agneta Wileke, Ingela Eek, Ann-Ci Lifmark, Marianne Lundén, Folke Johansson, Matz Jansson, Sonja Lundström, Pelle Lundström (skymd), Eva Björkström, Lis Svensson, Ingrid Höglind, Jan-Erik Alfredsson och Margaretha Svahn.
text: Sonja Lundström
foto: Göran Jemtsjö