Stadsvandring i Göteborg 25/9 – Från Karin Kavli till Sarah Bernardt

En lyckad idé att ta Avenyn i Göteborg till utgångspunkt för en guidad promenad från Götaplatsen ner till Bältesspännarparken och peka och berätta om olika kvinnor; kvinnor som på ett eller annat sätt har anknytning till den göteborgska paradgatan. Sålunda fick vi tio veteraner en småkylig   septembertisdag  under vår vandring, ta del av förra kollegan Ingela Eeks kunniga och faktaspäckade berättelser om flera kreativa och spännande kvinnor. Här nedan bara en bråkdel av det vi fick höra.

Götaplatsen  först och Karin Kavli. Hon var omtalad och lyckosam chef för Stadsteatern åren 1953 till 1962. Omtalad  bl.a  för sin intensiva och lite skojfriska marknadsföring av teatern men också populär för den publikvänliga repertoaren under hennes tid. Långt innan chefskapet i Göteborg, då hon ännu hette Carlsson, hade Karin Kavli  också en lång och hyllad skådespelarkarriär där hon spelat mot de flesta namnkunniga skådespelarna – Gösta Ekman d.ä, Lars Hansson, Stig Järrel för att bara nämna några.

Snett nedanför Götaplatsen utanför Stadsbiblioteket står Karin Boye staty, ständigt med en blomma i handen. Född i Göteborg 1900 och bosatt i stan i nio år. Tragiskt död i Alingsås 1941. Mest känd var hon som poet , ”Ja visst gör det ont,” men hon skrev också många romaner.”Kallocain” hade flera av oss läst i skolan. Var hennes självmord i själva verket en olyckshändelse? En helt ny biografi av Johan Svedjedal sägs kasta nytt ljus över Karin Boyes liv och gärning , kärlekar och homosexulitet.

Evas Paley sen tvärs över gatan. Anrikt café skapat 1945 av Marianne från Ungern och maken Ari Paley från Ryssland. Evas Paley är en senare historia. Från början hette caféet  bara Paley och förutom att driva konditori delade det jazzintresserade paret Paley ut stipendier till lovande musikanter. Pengar hade de alltså.

Ett litet kliv neråt på samma sida ligger Junggrens, Jungans i folkmun, som legat där så länge någon kan minnas. Stans äldsta café m.a.o som öppnades 1895. Två norska systrar, därav den käcka stavningen med J i Junggrens, drev det från start i 50 år. Inne i lokalen finns inte bara matiga mackor utan också två fantastiska muralmålningar av Lars Gillis gjorda 1969. Det är porträtt av Karin Kavli och Hjördis Pettersson bl.a.

Begåvade elever vid Valands konstskola en bit längre ner har det förmögna paret Charlotte och Otto Mannheimer att tacka för stipendier ur deras fond instiftad 1912. Charlotte var född i London 1866 och dog  i Göteborg 1934. Hon var konstnär och mecenat och arbetade hårt för att skolor och sjukhus i Göteborg skulle ha konst på sina väggar. Fonden delar fortfarande ut konstnärsstipendier bland mycket annat.

Vi kliver över Avenyn längre ner och går in lite bland grönskan, passerar en staty av Göteborgs stora donator, Charles Felix Lindberg. En man alltså. 1909 donerade han 2,1 milj där avkastningen ska delas ut till ”stadens skönhet”. På den vägen är det och där vi nu står kan vi se över Södra Vägen till den pampiga Dicksonska villan.

Där inne startade Hanna Lindmark en av sina många Margaretaskolor, alltså en hushållsskola. Den första 1905. Hanna Lindmark gjorde en makalös klassresa. Bortauktionerad som nioåring i Ångermanland , död i Göteborg 1941 vid 81 års ålder. Då var hon mångmiljonär.

Till sist står vi i Bältesspännarparken. Här pekar Ingela på Storan mittemot och berättar att där på Stora teatern har den franska skådespelerskan Sarah Bernardt uppträtt två gånger – 1873 och 1901. Ryktbar, rik, excentrisk , med smak för extravaganser är några eftermälen. Eller vad sägs om att fortsätta skådespela och låta tillverka en speciell bärstol åt sig sedan hon blivit enbent efter en benamputation.  Vi känner i regel till en biskvi som bär hennes namn men hon är alltså en av många kvinnor som spridit glans över Göteborg och Avenyn.

Kajsa Stark skrev

Folke Johansson fotograferade